Avsikten med denna sida är att ge en överblick över de boggistålvagnar som har rullat och rullar på de svenska järnvägarna. Jag tar upp alla normalspåriga personvagnar, dock ej mätvagnar, rälsbussläp och sådana vagnar som går permanent kopplade till motorvagnar, ej heller tillfälligt inhyrda vagnar eller vagnar tillhöriga utländska banförvaltningar som rullat i Sverige.
Bland annat efter den svåra tågolyckan i Getå 1918, då många passagerare befann sig i brinnande, krossade personvagnar av trä, började SJ, och andra järnvägsbolag, se sig om efter möjligheterna att anskaffa vagnar av stål. SJ köpte sina första 1921 från Tyskland, där man redan tidigare tillverkade sådana; bland annat fick de Preussiska järnvägarna en serie 1916. Från mitten av 1920-talet skaffade Ostkustbanan (OKB) bara stålvagnar, medan SJ fortsatte med trävagnar till slutet av 20-talet. Fram till omkring 1940 sammanfogades vagnarna med nitar, för att därefter svetsas samman. De senaste vagnarna, de till X2-tågen, är tillverkade i rostfritt stål och till största delen omålade.
För att skilja olika vagntyper från varandra betecknar man dem med en kod som består av bokstäver och siffror. Denna brukar kallas littera efter latinets ord för bokstav. Grunden i litteran är första bokstaven eller bokstäverna som anger vilken sorts inredning vagnen har. Detta kallas för vagnens huvudlittera. Därefter följer ett nummer för att skilja mellan olika modeller och sist en eller flera bokstäver, en underlittera, för att ange varianter av samma modell. En underlittera kan ange allt från en viss teknisk utrustning till att vagnen har en helt annan inredning.
I tabellerna nedan visas huvudlitterornas betydelse före och efter "klassreformen" 1956. Flera huvudlittera kan kombineras om vagnen har mer än en sorts inredning.
För att utmärka vagnar med boggier skrevs till 1970 en nolla (o) direkt efter huvudlitteran. Då var det i stort sett endast några sorters resgodsvagnar som inte hade boggier och därefter utmärkes istället axelvagnar med ett "V" i huvudlitteran.
Underlittera skrevs till 1970 med gemener. En del littera betydde något speciellt (t.ex. c=café, k=RIC-ångkoppling för ångvärme) medan andra (t.ex. a,b,d) endast innebar att något skiljde vagnen från andra med samma littera. Underlitteran x (manövervagn till motorvagn) var lite speciell då den skrivs direkt efter "bogginollan". Från 1970 skrivs underlittera med versaler och de som används idag visas i nästa tabell. (Vissa underlittera har haft olika betydelser under åren.):
Eftersom X2-tågen räknas som motorvagnståg skiljer sig deras littera något från övriga personvagnars. "U" betyder där släpvagn till motorvagn och "X" som underlittera betyder manövervagn. Efter 1970 räknades även manövervagnarna till X4 och X7 som motorvagnssläp (Box4->UB4X och Box7->UB7X), men de behöll sina nummer i personvagnsserien.
Varje vagn har ett unikt nummer i sin nummerserie. SJ:s personvagnar har i stort sett numrerats från 1 och uppåt. I samband med förstatligandet av enskilda järnvägar under 1930- och 40-talen kom det många udda vagntyper till SJ. Många av dessa avvek från SJ:s vagnar på sådant sätt att de endast kunde användas på den bana de kom ifrån. Dessa vagnar, med huvudlittera E (se ovan), fick nummer i andra serier. Boggivagnar numrerades från 1 och uppåt. Från 1944 ökades dessas nummer med 8000. Vagn 1 i denna serie blev då istället 8001. Några vagnar i denna serie fick efter omyggnad nummer i den ordinarie serien.
Under 1960-talet utvecklade den Internationella Järnvägsunionen (UIC) ett nytt gemensamt numreringssystem. I Sverige kom detta system endast att användas på godsvagnar, förutom ett fåtal vagnar för internationell trafik. Från 2009 pågår dock märkning av samtliga vagnar med UIC-nummer. De ursprungliga numren anges dock fortfarande på vagnarna men inom en parentes.
Här presenteras vagntyperna med årtal, några data och en kort beskrivning av hur de kom till. Som littera och nummer anges vagnarnas första vid SJ, om de tillhört SJ, dock något förenklat. Vissa underlittera som t.ex. 'k' i Bo1k (=anpassade för dansk uppvärmning) och 'R' i B2R (=160km/h) har inte angivits.
Tidiga tysktillverkade vagnar
 |  |
|
AB5 2975 i OKB-målning i Gävle 2006
|
BCo5b 3229 ur SJ särtryck 263
|
SJ köpte sina två första stålvagnar från Tyskland där sådana redan tillverkats i närmare tio år. Dessa två var dock inte de första i Sverige utan de två vagnarna till ÖCJ levererades strax innan. Den första generationen stålvagnar hade tak till största delen i trä; bara ändpartierna var av stål.
| vagnnr: | 2642,43 | 3229,30 | 2971-79 |
| tillv.år: | 1921 | 1921 | 1926 |
| längd: | 21,25m | 20,80m | 21,18m |
| bredd: | 3,15m | 3,15m | 3,13m |
| höjd: | 3,87m | 3,86m | 3,88m |
| boggieavst.: | 15,5m | 14,60m | 14,2m |
| vikt: | 38ton | 36 ton | 40 ton |
| tillverkare: | Wumag, GW |
BCo5b 1st 3229 (fd ÖCJ 214)
BCo6b 9st 2971-2979 (fd OKB 51-59)
Co5 1st 3230 (fd ÖCJ 215)
Co8 2st 2642,2643
3229 och 3230 hade öppna plattformar. 2971, 2975, 2978 och 3230 är bevarade.
Tidiga svensktillverkade vagnar
 |  |
|
R6 2982 i OKB-målning i Gävle 2006
|
WBJ 39 ur boken Varberg-Borås Järnväg, Danielsson, 1930
|
Under andra halvan av 20-talet började stålvagnar tillverkas även i Sverige. Ostkustbanan (OKB) fick hela 13 vagnar från svenska tillverkare. Många av vagnarna byggdes efter tyskt mönster med sidor avsmalnande mot gavlarna, eller efter ritningar till trävagnar. Även WBJ/VBHJ:s vagnar var först avsedda för OKB, men som motorvagnar. Som sådana fungerade de dock mycket dåligt och togs tillbaka av tillvarkaren och byggdes 1928 om till personvagnar.
| vagnnr: | 2768,69 | 2981,82 | 2983-88 | 2989,90 | 2991-93 | 3027,28 | 8038 | 8092-95 |
| tillv.år: | 1929 | 1927 | 1926 | 1930 | 1927 | 1927 | 1931 | 1928 |
| längd: | 21,3m | 21,3m | 21,4m | 21,2m | 20,6m | 21,7m | 21,8m | 22,3m |
| bredd: | 3,14m | 3,13m | 3,13m | 3,13m | 3,13m | 3,10m | 3,15m | 3,13m |
| höjd: | 4,08m | 3,98m | 3,87m | 3,88m | 3,89m | 3,82m | | |
| boggieavst.: | 15,0m | 15,1m | 15,5m | 14,2m | 14,8m | 15,9m | 14,6m | 15,7m |
| vikt: | 44 ton | 43 ton | 38 ton | 40 ton | 38 ton | 41 ton | 44 ton | 37 ton |
| tillverkare: | ASJA, ASJL, KMV, KVAB, Nohab |
ABo3a 2st 2768,2769
BCo06a 2st 3027,3028 (fd UGJ 65,66)
Co8a 8st 2983-2990 (fd OKB 81-88)
DFo4 3st 2991-2993 (fd OKB 121-123)
EBCo7b 1st 8038 (fd SäNJ 5043)
ECo5 4st 8092-8095 (fd VBHJ 46-49)
Ro2 2st 2981,2982 (fd OKB 72,73)
DFo4 hade öppna plattformar. 2769,2981,2982,2991 är ännu bevarade.
30-talets standardvagn
 |  |
|
A5 3296 i Hagalund 2009
|
DFo25b 2924 i Gävle 2008
|
I slutet av 1920-talet konstruerade Järnvägsstyrelsens Maskintekniska byrå den stålvagnsmodell som kom att bli standardvagn för SJ under 1930-talet - en nitad vagn med inbyggda plattformar. Även några privata bolag beställde vagnar av samma typ. SWB:s vagnar hade något annorlunda mått och större fönster. Mot slutet av 30-talet hade svetstekniken utvecklats så att den blev möjlig att använda vid vagntillverkningen. De fem sista Co14 byggdes på försök med en kombinerad svetsad/nitad konstruktion. Det gav både billigare och några ton lättare vagnar.
| tillv.år: | 1930-1941 |
| längd: | 23,5m (Do1,Do6,EDo1 13,9m; DFo5,DFo7 15,5m; BCo7a 21,8m; Co4a 22,3m) |
| bredd: | 3,14m (Ao3 2,87m) |
| höjd: | 4,06-4,17m |
| boggieavst.: | 16,0m (Do1,Do6,Do1 8,2m; DFo5,DFo7 9,20m, BCo7a 15,5m) |
| vikt: | 33-50 ton |
| tillverkare: | ASJA, ASJL, ASM, KMV, KVAB, SWB vst |
Ao3 1st 2904
ACo4 9st 2896-2898,2902,2903,2919,2920,2959,2960
Bo4b 11st 2933-2935,3198,3199,3246-3251
Bo4c 3st 4111-4113 (fd BJ 12-14)
Bo5b 7st 2859,2860,2961,2962,3294-3296
BCo7a 2st 3644,3645 (fd SWB 181,182)
BCo7b 30st 2839-2848,3153-3158,3210-3215,3252-3254,3297-3301
BCo7d 5st 4165-4169 (fd GDJ,SDJ,DJ 101-105)
BCo11b 22st 2788-2794,3072-3075,3086-3089,3121,3122,3255,3256,3384-3386
BCo12c 3st 4173-4175 (fd BJ 15-17)
Co4b 1st 3679 (fd SWB 191)
Co4c 12st 3307-3318
Co8b 7st 2886-2891,4223 (4223 fd DJ 224)
Co8cm 25st 2936-2938,2963-2969,3123-3135,3200,3201
Co8cs 8st 3202-3209
Co8d 51st 3076-3080,3090-3095,3136,3137,3159-3180,3257-3266,4217-4222
(4217-4222 fd GDJ,SDJ,BJ 219-223,225)
Co9b 24st 2795-2806,2810,2811,2849-2858
Co13 21st 2823-2838,2892-2895,2901
Co14 14st 2861-2867,3274-3278,4237,4238 (4237,38 fd BJ 201,202)
Do1 4st 3427-3430 (fd SWB 16-19)
Do5 3st 2939-2941
Do6 1st 3684 (fd SWB 40)
DFo3 5st 3234-3236,3288,3289
DFo5 9st 3186-3189,3379-3383
DFo6 11st 2921-2924,3096-3098,3181-3184
DFo7 11st 3190,3191,3237-3240,3283-3287
EDo1 2st 8083,8084 (fd GBJ 132,133)
Fo4 4st 25738-25741
Ro3 8st 2942,2943,3148-3152,3197
RCo1 5st 3082,3083,3216-3218
BCo7b 2839-2848 skiljde sig i inredning från övriga BCo7b genom att de egentligen var en variant av BCo11b med två tredjeklasskupéer inredda som en andraklassalong; de ombyggdes 1950 till BCo11b. Co13 hade öppna plattformar i vagnändarna och en inbyggd i vagnens mitt. Många av post- och resgodsvagnarna hade öppen plattform i ena eller båda ändarna. Ett större antal av olika typer är bevarade.
30-talsvagnar avvikande från standardvagnen
 |  |
|
BCo5b 3863 ur SJ särtryck 263
|
Bo14a 3869 i Fårhult 2014
|
Förutom standardvagnen levererades till några privatbanor vagnar av andra typer under 30-talet. Fyra vagnar levererades från Tyskland till Halmstad-Nässjö och Nässjö-Oskarshamns järnvägar. Stockholm-Nynäs järnväg skaffade 1937, för att öka passagerarkapaciteten, de första helsvetsade vagnarna i Sverige. Med sina 3,3 meter i bredd blev de också de bredaste vagnarna. Med tre sittplatser på vardera sidan mittgången rymde de 134 sittande.
| vagnnr: | 3863..3869 | SNJ 16-19 |
| tillv.år: | 1938 | 1937 |
| längd: | 20,85m | 21,9m |
| bredd: | 3,13m | 3,3m |
| höjd: | 3,92m | 3,8m |
| boggieavst.: | 14,3m | 14,8m |
| vikt: | 31 ton | 28 ton |
| tillverkare: | Bautzen | KMV |
BCo5b 1st 3863 (fd NOJ 763)
Co4a 3st 3867-3869 (fd HNJ 51-53)
SNJ Cox 4st 16-19
3869 är bevarad
Kontinentvagnar
 |  |
|
WL12 3241 i Hagalund 2002
|
F2 25818 i Hagalund 2009
|
För att ersätta äldre trävagnar i trafiken till Tyskland anskaffades en ny serie med sov- och resgodsvagnar. De byggdes med den smalare profil som används på kontinenten. De avvek tydligt från 30-talets standardvagn genom att taken var avrundade mot vagngavlarna.
| vagntyp: | ACo2c | Fo2b |
| tillv.år: | 1938-40 | 1940 |
| längd: | 23,5m | 19,7m |
| bredd: | 2,87m | 2,87m |
| höjd: | 4,09m | 4,07m |
| boggieavst.: | 16,0m | 12,8m |
| vikt: | 47 ton | 36 ton |
| tillverkare: | ASJL, HM, KMV |
ACo2c 14st 3219-3223,3241-3245,3290-3293
Fo2b 3st 25817-25819
Flera vagnar är bevarade.
Omkorgningar 1938
 |  |
|
B11 1561 i Hagalund 1990
|
Co4b 1367..1566 ur SJ särtryck 263
|
1938 ersattes träkorgen på 14 äldre vagnar med en nitad stålkorg. 8086, som var avsedd att dras efter en dieselmotorvagn, hade annorlunda utseende med avrundade ändpartier, raka sidor med infällda dörrar och saknade övergångsbälgar.
| vagnnr: | 1367..1566 | 1899-1901 | 8086 |
| tillv.år: | 1902-1907 | 1910 | 1898 |
| omb.år: | 1938 | 1938 | 1938 |
| längd: | 19,5m | 20,7m | 19,0m |
| bredd: | 3,14m | 3,14m | 2,93m |
| höjd: | 4,08m | 4,09m | 3,80m |
| boggieavst.: | 14,0m | 14,8m | 13,0m |
| vikt: | 37 ton | 38 ton | 34 ton |
| ny korg av: | ASJA, KMV, KVAB |
Co4b 10st 1367,1375,1376,1501,1503,1504,1558,1561,1564,
1566
Co4b 3st 1899-1901
EBCo7a 1st 8086 (fd VBHJ 56)
Ett antal Co4b är bevarade.
Manövervagnar till motorvagn Xoa4
 | |
|
CDFox4 4343 ur SJ särtryck 263
|
|
Sedan eldriftens barndom förekom enstaka motorvagnar men det var först under 1930-talet som något större antal beställdes. Det var tio stycken Xa4 (senare Xoa4) i svetsat utförande för lokaltrafiken Malmö-Lund. Därmed slapp man att göra rundgång vid ändstationerna och man kunde förlänga tågen vid högtrafik utan att få sämre acceleration. Till dessa motorvagnar beställdes först tre, och sedan ytterligare sex, manövervagnar med förarhytt i båda ändarna. 1948 övertog SJ med DJ en manövervagn av samma typ, men med post- och resgodsutrymme. De sista vagnarna togs ur drift under 1970.
| tillv.år: | 1939, 1946 |
| längd: | 22,1m (3780-3785 22,2m) |
| bredd: | 3,10m |
| höjd: | 3,48m |
| boggieavst.: | 15,9m |
| vikt: | 33-34 ton |
| tillverkare: | ASEA, ASJL |
Cox4 9st 3431-3433,3780-3785
CDFox4 1st 4343 (fd DJ 422)
littera: Xm4 -1940, Co6b -1946, Cox4 -1956, Box4 -1970, UB4X. Ingen UB4X eller motorvagn X4 är bevarad.
Svetsade lokaltågsvagnar
 | |
|
B6 3826 i Gävle 2006
|
|
I slutet av 1930-talet förelåg ett behov av ytterligare lokaltågsvagnar. På grund av att mittingångarna i Co13-vagnarna försvagade den vagntypens konstruktion ville man inte skaffa fler sådana. Lösningen blev en vagn med stora vestibuler och dubbla dörrar. I likhet med andra vagnar som konstruerades i slutet av 30-talet svetsades vagnarna samman. Sedan motorvagnståg levererats till lokaltrafiken runt Stockholm började vagntypen slopas i slutet av 60-talet. De sista fanns kvar som reserv tills i början av 90-talet.
| tillv.år: | 1940-1949 |
| längd: | 21,9m |
| bredd: | 3,13m |
| höjd: | 3,73m |
| boggieavst.: | 15,0m |
| vikt: | 32 ton |
| tillverkare: | ASJA, ASJL, KMV |
Co6 173st 3319-3354,3390-3422,3434-3463,3750-3779,3826-3836,3930-3944,4063-4078,SNJ 6,7
Ett större antal är bevarade.
40-talets standardvagn
 |  |
|
F46 55410 (fd 4338) i Hagalund 2005
|
B15U 3975 i Stockholm 1990
|
Med erfarenhet från tidigare försök konstruerade SJ:s maskintekniska byrå en ny helsvetsad standardvagn. Inredningens grundläggande utformning var i stort som i den tidigare 30-talsvagnen. Vagnsidorna utformades med förstärkningar i form av en bred bröstlist och tre längsgående korrugeringar. Taken gjordes till en början släta med förstärkningar på undersidan men senare fick även dessa längsgående yttre korrugeringar.
| tillv.år: | 1941-1957 |
| längd: | 23,5m (Ao3,Ao5b,ACo6 24,1m) |
| bredd: | 3,13m (vagn med resgods 3,01m; Ao5b,ACo5,ACo6 3,15m) |
| höjd: | 4,07m |
| boggieavst.: | 16,0m (DF,F,R och sovvagnar 16,6m) |
| vikt: | 37-50 ton |
| tillverkare: | ASJA, ASJL, KMV |
Ao3 1st 3945
Ao5a 10st 4476-4485
Ao5b 10st 4554-4563
ACo4 30st 3803-3820,3927-3929,4344-4352
ACo5 12st 4425-4436
ACo6 20st 4564-4583
Bo4b 13st 3984-3989,4353-4355,4437-4440
Bo5b 17st 3604-3607,3957-3959,3990-3992,4356-4358,4441-4444
BCo7cm 2st 4163,4164 (fd GDJ,SDJ 106,107)
BCo7b 66st 3499-3501,3821-3825,3960-3965,3993-4000,4084-4086,4359-4378,4424,4445-4462,4540,TGOJ 5
BCo11b 7st 3502,3503,3966-3968,4001,4002
Co4c 4st 3680-3683 (fd SWB 24-27)
Co8b 25st 3786-3800,3837-3846
Co8cs 26st 3387-3389,3464-3475,3558-3560,3847-3854
Co8d 88st 3476-3496,3514-3538,3561-3600,4215,4216 (4215,16 fd GDJ,SDJ 217,218)
Co8f 131st 3969-3983,4023-4062,4379-4403,4486-4533,TGOJ 50-52
Co9b 21st 3504-3510,3539-3550,3601,3602
Co14 23st 3919-3926,3946,4003-4012,4087-4090
CFo4 21st 3551-3557,4091-4100,4463-4466
DFo18 13st 4337-4342,4418-4423,4473
DFo33 31st 3909-3918,4079-4083,4544-4553,4677-4682
Fo4 25st 25865-25871,25906-25909,25986-25990,55110-55116,55124,55125
Ro3 3st 3747-3749
Ro3c 15st 4407-4415,4467-4472
De första DFo33 leverades som DFo2. I Fo4 flyttades tjänstekupén från mitten av vagnen till ena änden från och med vagn 25986.
Manövervagnar till motorvagn Xoa7
 | |
|
Box7 ur SJ särtryck 422
|
|
I samband med att allt fler banor elektrifierades beställdes 26 motorvagnar (Xoa7) med tillhörande manövervagnar för trafiken runt Malmö och Göteborg. De gick i trafik tills X10-motorvagnarna tog över i början av 1980-talet.
| tillv.år: | 1949-1950 |
| längd: | 23,3m |
| bredd: | 3,13m |
| höjd: | 3,48m |
| boggieavst.: | 16,9m |
| vikt: | 32 ton |
| tillverkare: | ASEA, ASJL, KMV |
Cox7 22st 3947-3956,4014-4022,4404-4406
3949 och 3951 finns ännu kvar.
Tyska standardvagnar
 | |
|
ABo24 ur SJ särtryck 422
|
|
För dagtrafiken med tåg till främst Tyskland köpte SJ sex vagnar av tysk standardtyp.
| tillv.år: | 1954-1957 |
| längd: | 23,5m |
| bredd: | 2,93m |
| höjd: | 3,98m |
| boggieavst.: | 15,9m |
| vikt: | 44 ton |
| tillverkare: | VWW |
ABo24 6st 4584-4589
De två som levererades 1954 littereras då BCo2. Märkta även med UIC-nummer. 4585 är bevarad.
50-talsvagn med modernare form
 |  |
|
TGOJ B3 54 i Gävle 2006
|
WL3 4602 i Hagalund 2007 (med ombyggda dörrpartier)
|
Under 1950-talets första del pågick konstruktionsarbetet för en ny vagnserie. Denna skulle ges en utformning med något längre korg än tidigare och inredning i huvudsak med fåtöljer i öppna salonger i sittvagnarna. Redan de sista sovvagnarna som levererades av 40-talsmodellen fick längre vagnkorg och från 1956 levererades vagnarna även med strömlinjeformade gavelpartier. Den exakta utformningen av sittvagnarnas inredning var ännu inte fastställd när dessa sov- och kombinerade kupé-/resgodsvagnar beställdes. Fönstren hade fortfarande träramar.
| tillv.år: | 1956-1959 |
| längd: | 24,1m |
| bredd: | 3,14m (WLABo6 3,15m) |
| höjd: | 4,07m |
| boggieavst.: | 16,6m |
| vikt: | 38-44 ton |
| tillverkare: | ASJA, KMV |
ABo1 2st TGOJ 6,7
Bo1 2st TGOJ 53,54
BFo4 42st 4612-4633,4687-4706
WLABo6 60st 4590-4609,4634-4673
TGOJ-vagnarna samt 4602 finns kvar. Ingen BFo4 är bevarad. Några WLABo6 har sålts utomlands.
Omkorgningar omkring 1960
 |  |
|
Qib 984 0022 i Hagalund 2008
|
BFo16 ur SJ särtryck 422
|
Omkring 1960 byggdes ytterligare åtta stycken vagnar med träkorg (Bo8a) om med nya stålkorgar. Det visade sig snabbt att ramverken till vagnarna var i dåligt skick och krävde reparationer. Vagn 2459 fick därför ett helt nytt ramverk och var således en helt ny vagn men fick ändå överta den äldre vagnens nummer. Det visade sig även att denna vagn blev billigare att tillverka.
| tillv.år: | 1917-1919 |
| omb.år: | 1959-1961 |
| längd: | 21,8m |
| bredd: | 3,13m |
| höjd: | 4,08m |
| boggieavst.: | 15,5m |
| vikt: | 38 ton |
| ny korg av: | KVAB, SJM |
BFo16 8st 2459,2462,2552-2557
Ingen av dessa är bevarad. Mätvagnen på bilden tillverkades 1915 och omkorgades på liknande sätt 1956.
1960-talets standardvagn
 |  |
|
R1RU 4845 i Gävle 2006
|
B1 4891 i Hagalund 2003
|
1960 levererades den första vagnen av den typ som kom att bli standardvagn under 1960-talet. Jämfört med de vagnar som levererades under det sena 50-talet ändrades utformningen av gavelpartiet, bland annat för att ge bättre plats för växlingspersonalen och vagnsidan helkorrugerades för att minska behovet av riktning av plåten vid monteringen. Inredningen i sittvagnarna utgjordes i huvudsak av fåtöljer med reglerbara fot- och ryggstöd, men kupéer förekom i de flesta vagnarna. I och med leveransen av dessa vagnar kunde de sista vagnarna med träkorg tas ur drift.
| tillv.år: | 1960-1969 |
| längd: | 24,1m (Fo5 16,0m; WLABo1 24,5m) |
| bredd: | 3,14m |
| höjd: | 4,07m (WLABo1 4,30m) |
| boggieavst.: | 16,6m (Fo5 9,1m; WLABo1 17,0m) |
| vikt: | 31-46 ton (RBo2 52 ton) |
| tillverkare: | ASJL, KMV, KVAB |
Ao2 65st 4968-4982,5038-5057,5086-5095,5136-5155
ABo2 35st 4711-4730,4848-4862
ABo3 78st 4786-4810,4863-4887,4948-4967,5058-5065
Bo1 100st 4731-4740,4811-4830,4888-4927,5096-5115,5156-5165
Bo5 85st 4741-4785,4928-4947,5116-5135
Bo5b 30st 4983-5012
B1c 25st 5166-5190
DFo28 20st 5066-5085
Fo5a 35st 55208-55242
Fo5b 10st 55198-55207
RBo2 21st 4683-4686,4831-4847
WLABo1 25st 5013-5037
B1c fick redan vid leveransen 1968-69 littera utan "bogginolla".
40-talsvagnar ombyggda med bibehållna sidoplåtar
 |  |
|
RB4 3579 i Hagalund 2005
|
B3 3680 i Hagalund 2003
|
I mitten av 1960-talet började man bygga om 40-talsvagnar genom att riva bort allt utom ramverket och en del av vagngavlarna. I en del fall byttes även taket. Detta blev något billigare än att bygga nytt och man kunde använda underhållsbudgeten vilket var fördelaktigare än att använda investeringspengar. Vagnarna fick nu inre väggbeklädnad av plast istället för som tidigare i trä. Inredningen i sittvagnarna utfördes med enkla stolar i öppna salonger.
| tillv.år: | 1942-1952 |
| omb.år: | 1968-1975 |
| längd: | 23,5m |
| bredd: | 3,13m |
| höjd: | 4,07m (BC2 4,30m) |
| boggieavst.: | 16,0m |
| vikt: | 36-42 ton |
| ombyggda av: | SJM |
A3 15st 3466,3467,3487,3494,3520,3526,3537,3546,3560,3564,3568,3680,3681,3794,4532
B3 73st 3388,3389,3468-3472,3475,3476,3479-3481,3483,3485,3489,3493,3505-3510,3521,
3523,3525,3528,3533,3534,3536,3538-3545,3547-3550,3558,3562,3567,3570-3573,
3579-3581,3584,3587,3589-3591,3594,3600,3601,3682,3789,3795,3837,3849,3854,
4043,4163,4164,4374,4378,4385,4524,4528
B3S 2st 3504,3682
BC2 20st 3821,3960,3961,3965,3993,3999,4000,4360,4362,4368,4370,4372,4373,4375,4377,
4451,4454,4455,4461,4462
De B3 som levererades före omlittereringen 1970 hette då B7. 4378 som reparerades efter en olycka 1976 försågs då med nya sidoplåtar av 60-talsmodell.
40-talsvagnar ombyggda med nya sidoplåtar
 |  |
|
A3 3530 i Hagalund 1990
|
BC2K 4005 i Hagalund 2007
|
Från mitten av 1970-talet byggdes vagnarna om vid KVAB med nya korrugerade sidoplåtar av 60-talstyp.
| tillv.år: | 1942-1951 |
| omb.år: | 1974-1985 |
| längd: | 23,5m |
| bredd: | 3,13m |
| höjd: | 4,07m (BC2 4,30m) |
| boggieavst.: | 16,0m (fd Co14 16,6m) |
| vikt: | 36-42 ton |
| ombyggda av: | KVAB |
B3 30st 3464,3473,3495,3496,3515,3519,3530,3532,3535,3559,3569,3574,3578,3582,3586,
3588,3592,3593,3595,3598,3599,3791,3847,3851,3957,3962,3966,3968,4001,4002
BC2 56st 3477,3478,3482,3486,3488,3490,3492,3502,3503,3514,3517,3518,3522,3524,3531,
3561,3565,3566,3575,3585,3596,3597,3788,3793,3799,3800,3919-3922,3924,3926,
3946,3967,3970,3971,3981,4003-4012,4026,4032,4053,4087-4090,4442,4445
80-talets standardvagn
 |  |
|
A11 5521 i Solna 2008
|
AFM7 5544 i Hagalund 2007
|
Under andra halvan av 1970-talet pågick konstruktionen av den moderna personvagnen med luftstyrda sidodörrar av fabrikat IFE och trappsteg inne i vestibulen. Vagnen byggdes också längre och högre, men något smalare, än tidigare vagnar och försågs med vacuumtoalett.
| tillv.år: | 1979-1994 |
| längd: | 26,4m |
| bredd: | 3,08m |
| höjd: | 4,40m |
| boggieavst.: | 18,5m |
| vikt: | 44-51 ton |
| tillverkare: | KMV, KVAB |
A7 56st 5231-5247,5249-5275,5340-5343,5508-5515
A8 12st 5516-5527
B2 45st 5528-5542,5546-5575
B4 35st 5401-5425,5456-5465
B7 171st 5201-5230,5276-5339,5344-5400,5483-5507,5576
BC4 31st 5426-5440,5466-5481
R4 15st 5441-5455
S1 3st 5248,5577,5578
S4 2st 5482,5579
UA7 3st 5543-5545
WL4 27st 5580-5606
WL6 23st 5607-5629
B4 och UA7 hade ett godsutrymme stort som en kupé. Det syntes dock i litteran först 1994 då de blev BF4 och AF7X. Manöverutrymmet i UA7 betecknades då genom underlitterat 'X'. 1997 bytte dessa littera igen och blev AFM7, där M betyder manövervagn.
50-talsvagnar ombyggda med nya sidoplåtar
 |  |
|
WL5D 4608 i Hagalund 2003
|
WL5D 4639 i Malmö 2003
|
För att få tillgång till sovvagnar med dusch byggdes 20 äldre sovvagnar om på liknande sätt som man gjorde när man skapade B3 och BC2 under 1970-talet. Även dessa försågs med nya sidoplåtar av 60-talstyp.
| tillv.år: | 1956-1959 |
| omb.år: | 1988-1989 |
| längd: | 24,1m |
| bredd: | 3,14m |
| höjd: | 4,07m |
| boggieavst.: | 16,6m |
| vikt: | 48 ton |
| ombyggda av: | KMV, SJM |
WL5 20st 4590,4593-4598,4600,4604,4605,4608,4609,4635,4639,4645,4646,4657,4660,4672,4673
Prototypen 4639 byggdes om av SJ huvudverkstad i Malmö med bibehållna sidoplåtar av 50-talstyp.
Vagnar till snabbtåget X2 ("X2000", "SJ2000")
 |  |
|
UB2FK 2880 i Hagalund 2003
|
URB2K 2623 i Hagalund 2009
|
Efter många års planering skaffade SJ 1990 snabbtåg för 200km/h med möjlighet till korglutning. De tillverkades i rostfritt stål, till största delen omålade. De utformades redan från början så att det skulle vara lätt att ändra inredningen mellan första och andra klass. I listan nedan visas vilka som hade vilken inredning vid leverans. 2012 skeppades det enda exporterade tågsättet tillbaka från Kina till Sverige. Mellanvagnarna 2883-2886 och 2922 sattes i trafik under 2014.
| tillv.år: | 1990-1998 |
| längd: | 25,0m (manövervagn 22,5m) |
| bredd: | 3,08m |
| höjd: | 3,80m |
| boggieavst.: | 17,7m (manövervagn 14,5m) |
| vikt: | 47-55 ton |
| tillverkare: | ASEA, KVAB |
UA2 77st 2701-2754,2803-2821,2883-2886 (2883-2886 fd CR)
UA2X 29st 2508,2510-2537
UB2 64st 2801,2802,2822-2882,2922 (2922 fd CR)
UB2X 14st 2501-2504,2506,2507,2509,2538-2544
UBS2 21st 2901-2921
URA2 17st 2606-2622
URB2 7st 2601-2605,2623,2624
2505 skadades vid tillverkningen och levererades aldrig utan ersattes med 2523.
Begagnade tyska vagnar
 |  |
|
WGmz 651 i Stockholm 2012
|
AFS2 203 i Hagalund 2004
|
Under 1999 och 2000 inköptes begagnade tyska vagnar av SJ och Tågkompaniet. SJ:s vagnar littererades S2K och var avsedda att användas i konferens- och chartertåg. Tågkompaniets vagnar köptes från en Schweizisk resebyrå i samband med att man tog över trafiken på övre Norrland. Fem av dessa var panoramavagnar och fem sovvagnar. 2003 fick trafiken på övre Norrland en ny operatör och senare såldes panoramavgnarna tillbaka till Tyskland varifrån de ursprungligen härstammade. Även WL33 togs ur trafik. Skandinviska Jernbanor startade sin trafik 2011 med de två S2K-vagnarna som övertagits från Inlandsbanan samt ytterligare en inköpt från Tyskland. Hector Rail köpte 2013 42 stycken ursprungligen tyska vagnar från Nederländerna. Under 2017 kom nitton av dessa i trafik i Sverige hos Snälltåget. Hösten 2019 köpte Snälltåget ytterligare tio vagnar, denna gång liggvagnar av typen Bvcmz 248.5 som tidigare tillhört DB, för leverans under 2020. En ny operatör påbörjade trafik i Sverige i maj 2021. Det var Flixtrain som tidigare funnits i Tyskland. Hector Rail kör tågen med ombyggda tyska vagnar registrerade på Talbot Services GmbH (TAL).
| vagnnr: | 201-205 | 701-705 | 70 651 | 70 102, 120 | Bmm... | Bmpz/WRbmz | Bvcmz |
| tillv.år: | 1962-1963 | 1959 | 1981 | 1966-1968 | 1967-1975 | 1974-1979 | 1969-1972 |
| längd: | 26,4m | 26,4m | 26,4m | 27,5m | 26,4m | 26,4m | 26,4m |
| bredd: | 2,83m | 2,82m | 2,83m | 2,81m | 2,83m | 2,83m | 2,83m |
| höjd: | 4,34m | 4,25m | 4,05m | 4,05m | 4,05m | 4,05m | 4,05m |
| boggieavst.: | 19,0m | 19,0m | 19,0m | 19,5m | 19,0m | 19,0m | 19,0m |
| vikt: | 50 ton | 52 ton | 49 ton | 46 ton | 41 ton | 43 ton | 47 ton |
| tillverkare: | DWM, HW, LHB, MBB, O&K, WMD, WU, WuC |
AFS1 3st TKAB 201,202,205 (fd SBB 09-70 201,202,205)
AFS2 2st TKAB 203,204 (fd SBB 09-90 003,004)
WL33 5st TKAB 701-705 (fd SBB 06-73 000-004)
Bmmbz 3st TAL 85-91 722,750, 88-91 007 (fd DB med samma nummer)
Bmmdz 5st TAL 84-95 011,024,032,081,082 (fd DB med samma nummer)
Bmmz 7st TAL 22-91 291,314,345, 22-94 124,833,849,907 (fd DB med samma nummer)
Bmpz 16st Snäll 22-90 050-065
(fd NL 22-37 904,907,911,914,918,922,932,943,975,955,965,970,978,979,991,996)
Bvcmz 10st Snäll 50-91 004,006,007,008,017,018,022,023,027,033 (fd DB med samma nummer)
WGmz 1st SkJb 89-70 651 (fd DB 89-90 651)
WRbmz 3st Snäll 88-90 000-002 (fd NL 82-37 057,059,066)
WRmh 2st SkJb 88-70 102, 120 (fd DB 88-92 102,120)
WGmz 651 och WRmh 102 fick när SJ köpte dem littera S2K och nummer 88-70 001 och 88-70 002. 2011 återfick de sina tyska littera och nummer 651 samt 102. Snälltågets Bmpz- och WRbmz-vagnar är registrerade i Österrike med landskod 81. Flixtrains vagnar och Snälltågets Bmpz och WRbmz var ursprungligen av DB typ ABm 225 och Bm 234. Snälltågets Bvcmz var ursprungligen av DB typ Bcom 243.
Begagnade norska vagnar
 |  |
|
BS7 5637 i Hagalund 2003
|
A2 104 i Stockholm 2002
|
2002 köpte Tågkompaniet fem stycken norska sittvagnar varav en som reservdelsvagn, och inför övertagandet av tågtrafiken till övre Norrland 2003 inskaffade Connex 14 stycken vagnar av samma typ som Tågkompaniets och byggde om dem till restaurant- och sällskapsvagnar. Under 2015 började Skandinaviska Jernbanor (SkJb) trafikera sträckan Stockholm - Göteborg med sitt Gröna Tåget. Vagnarna i detta utgjordes till stor del av NSB:s typ B3-6, i Sverige kallade B36. I SkJb:s Blå Tåget användes, från 2014, även nyare norska vagnar ur B5-generationen. BS7-vagnarna har ombyggts till B37.
Sex A2 och 136 B3 tillverkades för NSB mellan 1962 och 1973. Därtill ombyggdes ett tjugotal äldre vagnar. B5-vagnarna är ur en serie på 63 andraklassvagnar tillverkade 1977-1981.
| vagntyp: | fd A2/B3 | fd B5/BF14 |
| tillv.år: | 1947-1972 | 1979-1980 |
| längd: | 23,5m | 25,3m |
| bredd: | 3,10m | 3,10m |
| höjd: | 4,08m | 4,08m |
| boggieavst.: | 16,0m | 17,4m |
| vikt: | 37 ton | 43 ton |
| tillverkare: | ASJL, Scandia, Strømmen | Strømmen |
A2 2st TKAB 103,104 (fd NSB 24003,24007)
B3 2st TKAB 319,320 (fd NSB 25569,25587)
B5CN 1st SkJB 28-73 032 (fd NSB 26032)
B5N 1st SkJb 28-75 028 (fd NSB 26028)
B36 7st SkJb 22-73 313,314,508,538,624,638,644 (fd NSB 25613,25614,25508,25538,25624,25638,25644)
B36F 2st SkJb 21-73 375,676 (fd NSB 25675,25676)
BF14 2st SkJb 85-73 711,729 (fd NSB 21711,21729)
BS7 7st 5637-5643 (fd NSB 25580,25589,25619,25664,25647,25659,25668)
R7 7st 5630-5636 (fd NSB 25671,25570,25609,25615,25625,25641,25630)
Begagnade danska vagnar
 |  |
|
Bc-t 310 i Hagalund 2012
|
Bn 960 i Hagalund 2003
|
Danska statsbanorna, DSB, köpte mellan 1971 och 1983 311 stycken personvangar för lokal- och regionaltrafik. 14 av dessa hade första klassinredning och 30 var manövervagnar. För att klara den ökande lokaltågstrafiken runt Stockholm hyrde Storstockholms Lokaltrafik, SL, 2001 14 av andra klassvagnarna för att senare köpa dem och ytterligare fyra. De gick i insatståg med ett Rc-lok från Green Cargo i vardera änden. Samtliga 18 skrotades i Vislanda under 2005. Veolia Transport köpte sju stycken begagnade danska liggvagnar som tidigare gått i skidtåg till Alperna. Dessa hade ombyggts från sittvagnar under 1998 och kom till Sverige i början av 2011. Sex av dem trafiksattes succesivt från början av 2012.
| vagnnr: | 310-316 | 778..960 |
| tillv.år: | 1982 | 1974-1982 |
| längd: | 24,5m | 24,5m |
| bredd: | 3,04m | 3,04m |
| höjd: | 4,05m | 4,05m |
| boggieavst.: | 17,2m | 17,2m |
| vikt: | 37 ton | 36 ton |
| tillverkare: | Scandia | Scandia |
Bc-t 6st 50-30 310-312,314-316
Bn 18st 778,790,820,872,890,894,900,909,914,927,928,940,942,949,950,954,955,960
Bn-vagnarna var tidigare DSB 20-84 778 o.s.v. Bc-t har fortsatt landskod 86 (Danmark).